Nowhere man (häftad)
Fler böcker inom
Format
Häftad (Danskt band)
Språk
Svenska
Serie
PANACHE
Antal sidor
267
Utgivningsdatum
2003-10-01
Förlag
Albert Bonniers Förlag
Översättare
Hans-Jacob Nilsson
Originalspråk
Engelska
Originaltitel
Nowhere man
Medarbetare
Kühlhorn, Lotta (form)
Dimensioner
196 x 133 x 20 mm
Vikt
360 g
SAB
Heq.01=c
ISBN
9789100101305

Nowhere man

Häftad,  Svenska, 2003-10-01
267
Billigast på PriceRunner
  • Skickas från oss inom 2-3 vardagar.
  • Fri frakt över 249 kr för privatkunder i Sverige.
"Nowhere Man" är Beatleslåten som Jozef Pronek och hans kamrater i bandet Bube (=serbokroatiska för Beatles) spelar på skoldanserna och så småningom på studentklubben Kuk i Sarajevo. Bube eftersom KGB inte skulle gå hem i väst och FBI (Fucking Boys International) inte skulle gå hem i öst när det begav sig på 80-talet. När Pronek tio år senare återfinner sig som en malplacerad Nowhere Man i amerikansk exil hör "Nowhere Man" till hans jugoslaviska nostalgi, allas vårt Yesterday. Nowhere Man skulle man också kunna kalla den osynlige men överallt närvarande berättare, Proneks skugga, som iakttar och skriver boken om Proneks kameleontliknande uppenbarelse, än som juvenil författare till raderna "Vad är det som sticker fram ur mig/ som en tumör en vacker dag", än som dörrknackare i Greenpeaces tjänst, än som den som med Thomas Mann som tillhygge vänder sig mot berättaren som likt en mus övervakat honom.
Aleksandar Hemon (född 1964) kom till USA som turist 1992 men blev kvar där sedan hans hemstad Sarajevo belägrats. Han debuterade som engelskspråkig författare 2000 med Frågan om Bruno, på svenska i Panacheserien samma år.
Visa hela texten

Passar bra ihop

  1. Nowhere man
  2. +
  3. Frågan om Bruno

De som köpt den här boken har ofta också köpt Frågan om Bruno av Aleksandar Hemon (häftad).

Köp båda 2 för 534 kr

Kundrecensioner

Har du läst boken? Sätt ditt betyg »

Fler böcker av Aleksandar Hemon

Övrig information

”Nowhere Man” är Beatleslåten som Jozef Pronek och hans kamrater i bandet Bube (=serbokroatiska för Beatles) spelar på skoldanserna och så småningom på studentklubben Kuk i Sarajevo. Bube eftersom KGB inte skulle gå hem i väst och FBI (Fucking Boys International) inte skulle gå hem i öst när det begav sig på 80-talet. När Pronek tio år senare återfinner sig som en malplacerad Nowhere Man i amerikansk exil hör ”Nowhere Man” till hans jugoslaviska nostalgi, allas vårt Yesterday. Nowhere Man skulle man också kunna kalla den osynlige men överallt närvarande berättare, Proneks skugga, som iakttar och skriver boken om Proneks kameleontliknande uppenbarelse, än som juvenil författare till raderna ”Vad är det som sticker fram ur mig/ som en tumör en vacker dag”, än som dörrknackare i Greenpeaces tjänst, än som den som med Thomas Mann som tillhygge vänder sig mot berättaren som likt en mus övervakat honom. "Nåja, om man nu tilltalas av mångspråkiga genier som lär sig ett språk på sex månader, skriver med humor och stil och sedan jämförs med Nabokov i New York Times" - Zadie Smith