Minas hus

Minas hus av Heidi Bjørnes

Mina är en härlig person som ställer upp för andra, öppnar upp sitt hus och är mån om att andra personer ska ha det bra. Allt började med att en enda kvinna knackar på dörren efter att Minas man har dött. Det känns tomt i det stora vita huset och Mina låter kvinnan stanna.

En tidig lördagmorgon knackar brevbäraren på, halv sex på morgonen, för att lämna ett brev. Det regnar och han är genomblöt. Självklart blir han inbjuden och blir kvar i huset, s... Läs hela recensionen

Det här är en debutbok, ursprungligen på norska, som är så mysig! En brokig skara människor möts och deras livsöden flätas på ett eller annat sätt samman genom Minas hus.

Till att börja med kändes det som att det var många att hålla reda på, men med de färgstarka karaktärsbeskrivningarna går det bra att hålla isär dem. Däremot kommer jag som läsare inte in på livet hos dem -jag vill ha mer. Men jag får en mångfald vackra berättelser. Vilket samtidigt gör att boken håller ett relativ... Läs hela recensionen

I nästan hundra år har det vackra vita huset varit en trygg hamn för sina invånare. Konstnären Mina har bott här i hela sitt liv både som barn, med sitt livs kärlek och nu som änka. Hon öppnar sitt hem och fyller det med en brokig skara med människor. Huset fylls av vänskap, kärlek, äventyr och allt som hör livet till.

Jag tycker att själva grundstoryn till boken är riktigt bra. Den är mysig och charmig. Jag tycker dock att den är rörig och jag har svårt att hålla koll på alla karak... Läs hela recensionen

Mina har bott länge i sitt hus och dit är alla välkomna! Och det är en brokig skara människor som har hamnat där av olika anledningar. Lillian har bott längst, 17 år. Hon kom dit för att fly undan sitt förflutna och blev sen kvar. Johan flyttade in när hans hus brann ner och Anna flyttade in när Mina berättar att hennes sjukdom blir värre och minnet sviktar. Det är några av de unika människor som boken handlar om.

Det är en charmig och fin feelgood jag får läsa! En bok där vi får föl... Läs hela recensionen

Mina har bott i sitt hus på Strandveien hela sitt liv. Sedan maken dog har Mina öppnat upp sitt hus för andra som behöver en plats att bo på och nu är det ett gäng kantstötta människor som har funnit en fin gemenskap tillsammans i huset. Det är ett härligt persongalleri som författaren bjuder oss på, jag gillar de olika karaktärerna som alla har sina egna egenheter och problem. Det är fint att följa den trevande starten när de börjar lära känna varandra och upptäcka att de för första gången i... Läs hela recensionen