Att producera sanningar i maktens tjänst
Produktionen av sådana sanningar i maktens tjänst diskuteras utifrån fyra teman: idén om »civilisationernas kamp«, konsumtionsideologin, samtidens tidsuppfattning och antiziganismens återkomst.
Bland de internationella medverkande märks den politiska filosofen Seyla Benhabib, som skriver om Charlie Hebdo-massakern och den »civilisatoriska förtvivlan« som fortsätter att driva fram terror i Mellanöstern. Den politiska filosofen Mark Devenney anknyter till samma tema med sitt bidrag om självmordsbombningar som ett symptom på den globala världsordningens maktskillnader. Filosofen Franco »Bifo« Berardi skriver om 1900-talets framstegsoptimism och 2000-talets förlorade framtidstro, medan historikern Peter Osborne tolkar fascismen som en form av reaktionär modernism. Numret innehåller också den första svenska översättningen av filosofen och sociologen Renata Salecl, som i sitt bidrag behandlar kopplingen mellan konsumtion och ångest i det moderna valfrihetssamhället.
Bland de svenska bidragen finns retorikern Frida Buhre, som nytolkar Hannah Arendts teori om det politiska. Idéhistorikern John Björkman skriver om 1800-talets ideologiska omvälvningar och arbetarklassens framträdande på historiens scen. I numrets avslutande text, av Johan Örestig, Hanna Bäckström och Erik Persson, tolkas de samtida antiziganistiska tendenserna i Sverige mot bakgrund av välfärdsstatens moraliska ekonomi - ett ideologiskt normsystem som bygger på rättskaffens arbete samtidigt som det underförstått förnekar vissa människogrupper »rätten till rättigheter«.
Sammantaget visar numrets texter att ideologin verkar som starkast när den framstår som något annat, som sunt förnuft. Men i ett samhälle där ideologin härskar, krymper också fantasin och visionerna om andra möjliga sätt att organisera samhället. Med Fronesis nr 52-53 vill vi stärka samtidens intellektuella självförsvar och möjliggöra nya diskussioner som blockeras av de dominerande ideologiska ramarna.
