Marie Louise Rudolfsson - Böcker

Maria hade aldrig träffat Vicke tidigare. Och ändå visste hon att hon hade sett de där ledsna ögonen förut. Men VAR hade hon sett dem? Och när? Kanske kunde Marias ridkompis, Kajsa, hjälpa till att minnas...

Läs mer »

Maria såg på Prinsen när han med några glada språng försvann neråt hagen. Hon kände sig lycklig. Över Prinsen. Och över Herr Lindgren, fullblodet, som visat sig vara snabbare än någon anat. Om allt gick väl, kanske han till och med skulle vinna lö...

Läs mer »

"Nu är vi i Italien, jag och min tjej. Men jag kommer snart hem och tar min flicka med mig. Hoppas att du och hon blir goda vänner. Hon är världens bästa." Så stod det på vykortet från Hugo. Maria kände en klump i halsen. Hur skulle det nu bli? Hu...

Läs mer »

"Åhhh, en liten hingst. Jag tror aldrig jag har sett en så fin liten häst!" Mimmi blev så stolt att hon inte visste vad hon skulle säga. Men det var väl klart att hennes Pysen, som var så fin, måste få en lika fin son. Det sorgliga var bara, att f...

Läs mer »

Att få en alldeles egen häst att bry sig om - det betyder mycket, när man som Mimmi är ganska ensam. Och hon älskar också sin Fanfar över allt annat. Men så händer något som ingen har räknat med - allra minst Mimmi själv.

Läs mer »

När Mimmi kom till Ekeby var hennes första tanke att rusa ut till Pysen och krama om honom. Pysen var nästan hennes egen häst, och hon älskade honom högre än allt annat. Men hon kände genast att något var på tok, ingen på gården nämnde hans namn. ...

Läs mer »

"Pysen, var är du", viskade Mimmi. Hon hörde honom inte. Vad hade hänt? Rädslan satt som en klump i maggropen på Mimmi. Hon måste resa sig och leta rätt på Pysen. Mer hann hon inte tänka. Det hördes ett gnisslande och något stort och tungt föll ne...

Läs mer »

"Det är något skumt med det här", viskade Hugo till Maria, när de upptäckte det mystiska skjulet i grustaget. De hörde en häst gnägga. Så en till och en till. "Har de hästar här?" undrade Maria förvånat. "Stå still! Rör er inte!" röt plötsligt en ...

Läs mer »

En dag när Vitnos låg och rullade sig i gräset fick han en hård smäll på nosen. Någon boxade till honom och det gjorde förfärligt ont! - Vad är det? skrek Vitnos. Då stack en spetsig nos upp mellan grässtråna. - Känner du inte igen mig? sa ett lit...

Läs mer »

Åh, vad Vitnos är trött på Snoppan! Där sitter hon och jamar i ett träd och törs inte komma ner. Men så fort Nisse Skogsmus visar sig glömmer hon minsann bort att vara rädd! Snoppan är nog världens bråkigaste - men gulligaste - kattunge!

Läs mer »

Micke Metmask är förtvivlad. Hans älskade fästmö Maja är försvunnen. Hokus pokus, bara borta. Micke är rädd för att Maja har blivit uppäten av någon som inte kan skilja på en vanlig fet metmask och en blivande brud. Har någon verkligen ätit upp Ma...

Läs mer »

Jag heter Greta Groda men kallas bara för Gullan av mina vänner. Har du något emot att jag följer med dej, så slipper du känna dig så ensam. Jag är inte så duktig på att slåss, men ganska bra på att tänka. Vitnos har gått till Lojsta-skogen för at...

Läs mer »

I den fjortonde boken om Vitnos åker han med Vips till Gotland på grönbete. Där träffar de den arga Gudmund Gumse och en jättestor familj kaniner. - Vad är ni för ena kryp? Vad har ni i min trädgård att göra? Ge er iväg in i hagen igen innan jag g...

Läs mer »

Stackars Vitnos! Av misstag har han blivit instängd i djurparken. Visst är Ebbe Elefant, Calle Kamel, Gideon Giraff och alla de andra djuren snälla emot honom men Vitnos vill ändå komma hem. Borta bra men hemma bäst.

Läs mer »

Du känner nog inte Snoppan. Men det gör jag. Hon är en liten gråvit kattunge som kom till vår gård en dag och bestämde sig för att stanna. Sedan dess har jag inte haft annat än bekymmer med henne. Aldrig får man vara ifred någonstans. Jämt ska hon...

Läs mer »

Nionde delen i serien om Vitnos. Vitnos är ett litet föl som gärna vill flyga. Han får syn på den höga gödselstacken och undrar om han kan flyga fast han inte vet om det.

Läs mer »

Jag vill inte vara instängd i ett stall! Jag vill vara fri och leka med Vips! Tänk om vi aldrig mer kommer ses? Fast Pia verkar ganska snäll. Hon kommer nog att förstå och sedan släppa ut mig. - Fina, söta Vitnos, sa hon mjukt och tittade på mig m...

Läs mer »

Skatan Skratt kom flaxande och dök ner i gräset. Jag blir alltid misstänksam när hon är i närheten. Nu var hon alldeles tyst och jag kände på mig att det var något skumt på gång. Då såg jag något som blänkte alldeles bredvid. Det var Pias klocka! ...

Läs mer »

- Vill du att jag ska lära dig hoppa eller inte? sa Gordon Gräshoppa. Bestäm dig fort. För jag har inte tid att tramsa med dumma små föl. Dumma små föl - skulle det vara jag det? - Jag vill, sa jag snabbt. Men då får ingen se på.

Läs mer »

Den lilla taxvalpen Oscar och Vitnos blir kompisar. Men en dag händer något hemskt! Oscar blir infångad av otäcka tjuvskyttar, stoppas i en säck och bärs bort. Ska Vitnos någonsin få tillbaka sin vän?

Läs mer »

Vitnos blir kär! Vitnos och Vips är på sommarbete hos Pias morfar på Gotland. En dag passar de på att hälsa på i Lojsta-skogen, där de bodde när de var riktigt små. Och tänk, där träffar Vitnos den allra sötaste lilla russflicka ... - Men du, Vitn...

Läs mer »

Kurre Stropp har tagit nötter från Nisse Skogsmus. Stackars, stackars Nisse. Han är verkligen inte glad och Vitnos tycker så synd om honom. Men när Kurre sitter och äter nötterna får han sitt straff. Han fastnar med svansen i isen! Och nu måste ha...

Läs mer »

Jag kunde inte förstå att Brunte tyckte det var jobbigt att vara på utställning. Jag tyckte det var jättekul. Om sanningen ska fram var det faktiskt mig de beundrade mest. Jag säger inte det för att skryta. Men det kändes bra att höra alla beundra...

Läs mer »

- Vitnos och Vips, ni får ursäkta att jag grälade på er för något ni inte hade gjort. Sådan är han, vår lärare Agaton Älg. Han är sträng och barsk. Men han kan också be om ursäkt när han har gjort något fel. Det är därför vi tycker så mycket om ho...

Läs mer »

Finns det en tjuv i skogen? Det är så sorgligt, så sorgligt, grät Brunöga och tårarna trillade utför hennes lilla nos. Ni förstår Agaton Älg har blivit av med sin stora hornkrona. Någon Brunöga snyftade alldeles utom sej - NÅGON HÄR I SKOGEN HAR S...

Läs mer »

- Tycker ni inte att jag har fina vingar? sa den lilla fjärilsflickan. Hon bredde ut sina stora vingar som var röda med en smal guldkant längst ut. Vitnos tyckte att hon var så söt att han inte kunde se sig mätt på henne. Nyss hade hon ju varit en...

Läs mer »

Hej, jag heter Vitnos. Jag bor med min mamma och alla de andra russen på en stor hed på Gotland. Här händer det spännande saker varenda dag. Hela tiden råkar man ut för överraskningar. Men det bästa jag vet är att leka med min kompis Vips som ocks...

Läs mer »