Institutet för språk och folkminnen - Böcker

I andra upplagan av Svenskt ortnamnslexikon behandlas mer än 6 000 olika namn på städer, kommuner, samhällen, socknar, sjöar, älvar, berg m.m. i Sverige. Varje namn får en kortfattad förklaring enligt de senaste forskningsrönen. Vissa återkommande...

Läs mer »

Den här boken handlar om den typ av språkriktighetsfrågor som inte enkelt kan slås upp i ordböcker och skrivregelsamlingar. Hur ska man skriva: * hon är klubbens snabbaste simmare/simmerska * de/dem som har symptom rekommenderar vi att ta kontakt ...

Läs mer »

Lingon, Meccano och folkdräkter från Färöarna - vad har de gemensamt? Vad berättar maträtter och fågelskådning om identitetsskapande? Hur kan en rekonstruerad Pink Floyd-konsert ge näring åt minnesproduktion och nostalgi? Vilken funktion har berät...

Läs mer »

Per-Anders Östling, fil.dr. i etnologi, gjorde i början av 2000-talet, bland annat med hjälp av veckopressen, en insamling av människors berättelser. Berättelserna förvaras idag i Dialekt- och folkminnesarkivets samlingar i Uppsala och utgör grund...

Läs mer »

Namnet Sotenäs finns omnämnt redan i de gamla isländska sagorna och avsåg från början troligen det näs som skjuter ut i Soten, havsområdet utanför Bohuskusten söder om Väderöarna och Fjällbacka skärgård och norr om Smögen och skärgårdsområdet däru...

Läs mer »

Från abbedánk till övårvaolsvär. I ordboken Skånska dialektord hittar du äldre skånska dialektord. Den berättar vad orden betyder, hur de uttalas och vad de har för normaliserad svensk form. Man kan också ta reda på hur en viss betydelse kan uttry...

Läs mer »

"Vi slapp bombningar och skjutande, men påverkades i allra högsta grad" skriver Nina från Majorna i Göteborg. En annan av dem som var med under åren då andra världskriget pågick, säger att hon har burit med sig minnet av det genom hela l...

Läs mer »

Sverige ratificerade år 2000 'Ramkonventionen om skydd för de nationella minoriteterna' och 'Den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk'. I och med ratificeringen av dessa konventioner och införandet av de två minoritetsspråklagarna,...

Läs mer »

Allt färre människor i Sverige talar dialekt. Det beror främst på att dialekterna jämnats ut och allt mer kommit att likna standardsvenskan. I större städers omnejd är det också tydligt att drag, som tidigare betraktats som urbana, sprider sig. In...

Läs mer »

Ortnamnen i Stångenäs härad behandlar namn i det område som i dag utgörs av Lysekils kommun. I boken förklaras och kommenteras namn på sjöar, vattendrag, vägar och stigar, hamnar, berg, mossar, myrar, åkrar och ängar med mera - namn som inte betec...

Läs mer »

Det här är en ordbok som visar äldre blekingska - sådana ord och uttryck som farfar eller mormor känner bäst igen och kanske fortfarande använder. Här finns tre möjligheter att hitta ett ord. Man kan antingen leta bland normaliserade former, dvs. ...

Läs mer »

Ortnamnen i Stångenäs härad behandlar namn i det område som idag utgörs av Lysekils kommun (utom Skaftö). I boken förklaras och kommenteras områdets bebyggelsenamn: härads- och sockennamn, namn på byar, gårdar, torp och backstugor. En del av dem a...

Läs mer »

Lyssna på svenska dialekter! vänder sig till dig som är intresserad av svenska dialekter och vill veta mer om hur de skiftar över landet. Den är också användbar i undervisning på olika nivåer. innehållet i inspelningarna är fängslande och varieran...

Läs mer »

I Övre Dalarna under 1800-talet följde sockenborna vad vi i dag kallar for en dräktalmanacka, en samling regler som beskrev klädseln för både högtider och vardagar. Dräktplaggen var de enda kläder som användes - till helg, vardag och arbete - och ...

Läs mer »

Bebyggelsenamn från Ragunda kommun

Läs mer »

Bräcke Kommun Nuvarande Bräcke kommunbildades den 1 januari1974 enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 noember 1972 genom sammanläggninga av Bräcke, Kälarne och Revsunds kommuner, omfattande de tidigare socknarna Bodsjö,Bräcke, Håsjö, Hällesjö, Nyhem, ...

Läs mer »

Det som tidigare var Tanums härad (Tanums och Lurs socknar) är idag en del av Tanums kommun. I denna bok förklaras och kommenteras häradets bebyggelsenamn: härads- och sockennamn, namn på byar, gårdar, torp och backstugor. En del av namnen används...

Läs mer »

Jiddisch-svensk-jiddisch-ordbok är en uppdaterad och utökad version av den ordbok som gavs ut av Megilla-förlaget första gången år 2005. Ordboken är nu utökad med drygt 1 100 ord och innehåller runt 8 200 uppslagsord på svenska. Många ord som nu h...

Läs mer »

Kor, tjurar och oxar ger oss mat, kläder, gödning och de präglar vårt landskap på många sätt. Nio forskare, i ämnen från veterinärmedicin över agrarhistoria och etnologi till arkeologi och språkvetenskap, visar här nötkreaturens betydelse och vill...

Läs mer »

Svedikane-romane/arlikane skolakere lafengiri lista taro Chibjakoro godidejbe = Språkrådets svensk-romska skolordlista (arli) innehåller den centrala terminologin inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Ordlistan innehåller även ord från högr...

Läs mer »

Språkrådets svensk-romska skolordlista (kelderasch) = La sibako konsiliako svedicka-romanes skolaki vorbengi lista (kelderasch) innehåller den centrala terminologin inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Ordlistan innehåller även ord från hö...

Läs mer »

Språkrådets svensk-romska skolordlista (lovari) = Konsiljo la sibakiresko svedicko-romani lista skolake vorbenca (lovari) innehåller den centrala terminologin inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Ordlistan innehåller även ord från högre ut...

Läs mer »

Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista innehåller uppslagsord och fraser på svenska och deras motsvarigheter på romska. Målgruppen för ordlistan är särskilt de vårdanställda som inte alls kan romska eller kan relativt lite, men som ändå ibland ...

Läs mer »

Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista innehåller uppslagsord och fraser på svenska och deras motsvarigheter på romska. Målgruppen för ordlistan är särskilt de vårdanställda som inte alls kan romska eller kan relativt lite, men som ändå ibland ...

Läs mer »

Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista innehåller uppslagsord och fraser på svenska och deras motsvarigheter på romska. Målgruppen för ordlistan är särskilt de vårdanställda som inte alls kan romska eller kan relativt lite, men som ändå ibland ...

Läs mer »

Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista innehåller uppslagsord och fraser på svenska och deras motsvarigheter på romska. Målgruppen för ordlistan är särskilt de vårdanställda som inte alls kan romska eller kan relativt lite, men som ändå ibland ...

Läs mer »

Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista innehåller uppslagsord och fraser på svenska och deras motsvarigheter på romska. Målgruppen för ordlistan är särskilt de vårdanställda som inte alls kan romska eller kan relativt lite, men som ändå ibland ...

Läs mer »

Språkrådets svensk-romska omsorgsordlista innehåller uppslagsord och fraser på svenska och deras motsvarigheter på romska. Målgruppen för ordlistan är vårdanställda som inte alls kan romska eller som kan relativt lite, men som ändå ibland behöver ...

Läs mer »

Romska språket är ett språk med lång muntlig tradition. Språket har ofta saknat möjlighet att utveckla och sprida den terminologi som statsbärande språk har. I socialordlistorna på dialekterna arli, lovari och kelderasch har en rad facktermer inom...

Läs mer »

Romska språket är ett språk med lång muntlig tradition. Språket har ofta saknat möjlighet att utveckla och sprida den terminologi som statsbärande språk har. I socialordlistorna på dialekterna arli, lovari och kelderasch har en rad facktermer inom...

Läs mer »