Institutet för språk och folkminnen, Uppsala - Böcker

I andra upplagan av Svenskt ortnamnslexikon behandlas mer än 6 000 olika namn på städer, kommuner, samhällen, socknar, sjöar, älvar, berg m.m. i Sverige. Varje namn får en kortfattad förklaring enligt de senaste forskningsrönen. Vissa återkommande...

Läs mer »

I dagens urbana miljöer skapas många nya namn. Namnen länkar samman dåtid med nutid och berättar om en stads utveckling. Vem var Erik Benedicti, som fått ge namn åt en medeltida nu försvunnen gränd? Vad syftar namnet Dragarbrunnsgatan egentligen p...

Läs mer »

I Övre Dalarna under 1800-talet följde sockenborna vad vi i dag kallar for en dräktalmanacka, en samling regler som beskrev klädseln för både högtider och vardagar. Dräktplaggen var de enda kläder som användes - till helg, vardag och arbete - och ...

Läs mer »

Författaren är professor i slaviska språk i lund men har i 25 år ägnat en stor del av sin fritid åt älvdalskan, ett av Sveriges mest ålderdomliga och särpräglade folkmål.

Läs mer »

Per-Anders Östling, fil.dr. i etnologi, gjorde i början av 2000-talet, bland annat med hjälp av veckopressen, en insamling av människors berättelser. Berättelserna förvaras idag i Dialekt- och folkminnesarkivets samlingar i Uppsala och utgör grund...

Läs mer »

Jägarna och makterna handlar om den utförliga ceremoniel, som en gång kringgärdat björnjakten hos framför allt samer och finnar. Om detta finns ett rikt material ända från 1600-talet till våra dagar. Likartade skildringar från hela det cirkumpolär...

Läs mer »

Bebyggelsenamn från Ragunda kommun

Läs mer »

ortnamn kan beskrivas som små, tätt komprimerade texter, som berättar om landskapet och om människor som levt och verkat där. Samtidigt är många ortnamn så gamla att de är svåra att tolka utan ingående kännedom om äldre skrivformer och språk histo...

Läs mer »

Lingon, Meccano och folkdräkter från Färöarna - vad har de gemensamt? Vad berättar maträtter och fågelskådning om identitetsskapande? Hur kan en rekonstruerad Pink Floyd-konsert ge näring åt minnesproduktion och nostalgi? Vilken funktion har berät...

Läs mer »

Han tyckte sig ha levat förgäves, indelte soldaten Käcks son, torparen och metallarbetaren Gustaf Ericsson från södermanland, när han 1894 lämnade det jordiska. Ett långt livs bemödande att teckna ner bygdens folk minnen hade inte tagits emot som ...

Läs mer »

Denna bok behandlar alla personnamn som förekommer i runinskrifter från det medeltida Sverige: 140 namn och 185 namnbärare. Inskrifterna har sin tyngdpunkt i 1100- och 1200-talets Västergötland och är viktiga dokument från en annars mycket källfat...

Läs mer »

Richard Broberg var förste arkivarie vid dåvarande Dialekt- och filkminnesarkivat i Uppsala. Detta ingår numera i Språk- och folkminnesinstitutet.

Läs mer »

I den här volymen ges bl.a: Kortfattad historisk och bebyggelsehistorisk bakgrund Förklaring av namnet Värmland Förnyad genomgång av samtliga häradsnamn och sockennamn i läner förklaringar av olika namnelement I och med denna volym är serien kompl...

Läs mer »

Rakel flydde från Österrike och nazismen på 1930-talet. Hon kom till Sverige på 1950-talet. Miriam överlevde Förntelsen och fördes med de vita bussarna till Sverige efter andra världskrigets slut. Nadia föddes i Sverige av föräldrar som flytt unda...

Läs mer »

Den 25-26 augusti 2022 arrangerade Isof ett välbesökt, tvärvetenskapligt symposium, där olika kulturhistoriska och samtida perspektiv på träd presenterades och diskuterades i fjorton föredrag. Föredragshållarna kom från olika håll och arbetar till...

Läs mer »

Alla Hjärtans Dag och Halloween- två nya festseder i Sverige Ger Du rosor till den Du tycker om på Alla Hjärtans Dag den 14 februari? Eller brukar du klä ut Dig til häxa eller spöke och gå på maskerad på Halloween+ I så falla är Du just nu med och...

Läs mer »

Vilken är den gemensamma nämnaren för exmera, hinkiet, pargasj, paschas och sjangtil? Jo, alla är franska lånord som tecknats upp bland dialekttalande på olika håll i Sverige. I riksspråkilig form liknar de mera sina franska motsvarigheter estimer...

Läs mer »

presenterar ordskatten i dialekterna i 21 socknar i Ovansiljan, Nedansiljan och västerdalarna. Ordboken bygger på ett omfattande underlagsmaterial som till största delen insamlats från 1800-talets slut till senare delen av 1900-talet och som förva...

Läs mer »

Lyssna på svenska dialekter! vänder sig till dig som är intresserad av svenska dialekter och vill veta mer om hur de skiftar över landet. Den är också användbar i undervisning på olika nivåer. innehållet i inspelningarna är fängslande och varieran...

Läs mer »

Lexikonet omfattar 1500 namn på personer, över hundra ortnamn och därutöver namn på gestalter från nordisk mytologi och kristendom. Personnamnens ursprung och betydelse förklaras liksom vad olika enskilda namnleder betyder. I lexikonet framgår i o...

Läs mer »

Del 39 i serien, hela serien 1-39 kan köpas till paketpris. Utgiven 1961-2010 och fortsätter att utges.

Läs mer »

Illustrations del s-stupteln

Läs mer »

Ortnamn

Läs mer »

Ortnamnsarkivet i Uppsala Sveriges ortnamn Ortnamnen i Östergötlandslän

Läs mer »

Arbetet redovisar samtliga namn på byar och kameralt självständiga gårdar eller andra bebyggelser i senaste jordebok (1879) och i jordregister.

Läs mer »

Avhandling. Terrängbetecknande ord. Att inom ett geografiskt begränsat område undersöka alla ord i de två semantiska fälten ¿höjd; förhöjning mot omgivande terräng¿och ¿sluttande mark; lutande terrräng¿, för att fastställa deras exakta betydelse i...

Läs mer »

Ortnamn kan beskrivas som små, tätt komprimerade texter, som berättar om landskapet och om de människor som levt och verkat där.

Läs mer »

Studie över svenska sjönamn. Avhandling.

Läs mer »