Morfem - Böcker

Vi nås av politiska budskap mest varje dag. Ofta gör vi det via sociala medier, där tempot är högt och inläggen korta. Lösryckta rubriker, yttranden och filmklipp delas och blir virala, men sammanhanget underförstås eller klipps bort. Möjligheten ...

Läs mer »

Ställ den rätta frågan   Hur formulerar du frågor som ger bra svar? Hur får du folk att öppna sig? Hur blir du en bättre lyssnare? Hur kan du hantera bångstyriga intervjupersoner?   I Intervjuteknik ger Björn Häger svar på dessa frågor -...

Läs mer »

I Göteborgslexikon är det knôkat med göteborgska ord och uttryck. Många är allmänt bekanta, som a-män , bamba , dänka , exter , käckt , la , läska , måckli , svale , talla , tetig , tyken, å hâna och änna . Andra är inte kanske fullt så välkända, ...

Läs mer »

Ny upplaga av välkänd lärobok i fonetik Alla som undervisar i svenska som andraspråk behöver kompetens i andraspråksinriktad fone¿tik. Den här boken är skriven just för er. Bosse Thorén har under många år arbetat med att göra uttalsundervisningen ...

Läs mer »

Skriver du texter i jobbet? Har du tänkt på vem som är målgrupp? För jo, varje text har en målgrupp om ingen ska läsa den fyller den ingen funktion. Det är alltför lätt hänt att bara utgå från sitt eget perspektiv: en text måste fram, den står med...

Läs mer »

Ny, kraftigt utökad upplaga! I första upplagan av Skiljeteckensboken upptäckte många hur intressant och roligt det var att läsa om skiljetecken. Siv Strömquists tydliga förklaringar gjorde det dessutom lätt att förstå hur man använder tecknen till...

Läs mer »

Bildjournalistik liknar inte någon annan fotografisk genre. Bildjournalister får sällan välja motiv, tidpunkt eller plats. Ofta är de hänvisade till det alldagliga: tjänstemän med vardagligt utseende och diskret klädsel, verksamma i genomsnittliga...

Läs mer »

En handbok i undersökande journalistik Många redaktioner vill ha mer grävande journalistik ändå är det så svårt att hitta tiden och komma igång. Kanske är inställningen: »Självklart ska vi gräva så fort någon kommer med en riktigt bra idé«. Men de...

Läs mer »

Varje dag läser vi texter som informerar, guidar och bekräftar oss i våra digitala användarupplevelser. Korta små texter som vi kanske inte ens lägger märke till, men som vi inte skulle klara oss utan. De kallas mikrotexter eller ux-texter (från u...

Läs mer »

Fri, oberoende journalistik är en av grunderna i en demokrati. Och Sverige var först i världen med att lagstifta om tryckfrihet och yttrandefrihet redan år 1766. Men då hade lagstiftaren knappast kunnat föreställa sig vår digitala, globala och med...

Läs mer »

Skriver du texter i ditt jobb? Har du tänkt på vem som är målgrupp? För jo, varje text har en målgrupp ? om ingen ska läsa den fyller den ingen funktion. Här lär du dig att göra en målgruppsanalys för din text. Boken visar steg för steg hur du kan...

Läs mer »

Lärarna underpresterar, seminarierummen tystnar, studenterna lär sig mindre   Andelen engelskspråkig undervisning och kurslitteratur ökar hela tiden på svenska universitet och högskolor. Men det finns mycket lite stöd för att det skulle gynna...

Läs mer »

Alla texter innehåller interpunktion. Mellan orden finns mellanrummen och skiljetecknen, och vissa ord skriver vi kursivt eller versalt. Interpunktionen är en oumbärlig del i hur vi kommunicerar med varandra i skrift. Skiljetecknen har stor betyde...

Läs mer »

Det är lätt att tänka att det är vad vi säger som är det som räknas när vi pratar med varandra. Exakt hur det låter borde inte spela någon större roll så länge det är begripligt. Men fullt så enkelt är faktiskt inte. Vi reagerar blixtsnabbt på fol...

Läs mer »

99 snabba, enkla och inspirerande skrivtips   Har du svårt att komma igång med uppsatsen, inlämningsuppgiften eller rapporten? Känns det ovant och svårt att skriva vetenskapligt? Skurar du hellre badrummet och sorterar strumplådan än sätter d...

Läs mer »

Får man svära i radio?   När Åke Jonsson var fem år börjande han drömma om att bli hallåman i radio. Tjugo år senare blev det verklighet när han började på Radiotjänst som hallåman och medarbetare på sportredaktionen. Han var då den förste ha...

Läs mer »

Olle Josephson diskuterar språksituationen i Sverige i dag och språkpolitikens och språkvårdens uppgifter. Han beskriver hur dagens svenska språksamhälle vuxit fram och ställer det i såväl historiskt som internationellt perspektiv.   Språkpol...

Läs mer »

Semantik är läran om betydelsen hos ord och andra språkliga uttryck. Men betydelsen är inte något som ligger orubbligt fast. Den bestäms ytterst av språkanvändarna, alltså den mening vi människor lägger in i orden och uttrycken och hur vi använder...

Läs mer »

Den nya upplagan av Skriva för att övertyga innehåller många nya och aktuella exempel. Alla checklistor är uppdaterade, och det har tillkommit en mall och ett avsnitt om hur du tar fram en kommunikationsplan. Dessutom har den nya upplagan ett stör...

Läs mer »

Pennvässaren vänder sig till alla som skriver, och som tar skrivandet på allvar men samtidigt skulle vilja ha lite roligare under det ofta ganska mödosamma arbetet.   Det här är en hjälpreda i fickformat, med inspiration för olika delar av sk...

Läs mer »

Från stavningsreform till digitalsvenska Det moderna samhället föddes när Sverige 1900 vaknade upp till ett nytt århundrade. Det blev också startskottet för en ny språkhistorisk epok: nusvenskan. Förändringar, nyheter och trender inom kultur, litt...

Läs mer »

Fraseologi är den del inom språkvetenskapen som undersöker fasta ordförbindelser i ordförrådet. Det handlar om uttryck som till exempel borsta tänderna , hålla sig i skinnet , i godan ro , på förekommen anledning , ut med språket! och tillbaka på ...

Läs mer »

Varför säger göteborgaren änna , la , knô och brôte ? Svaren finns i grammatiken. De svenska grammatikböckerna beskriver det enhetliga skriftspråket. Men dialekterna lever som talspråk, och där finns det variation. En del säger såg honom , andra s...

Läs mer »

En enda dikt i femtielva versmått. Varför?   Vad är vitsen med vers? Finns det någon poäng med poesi? Blir man lycklig av lyrik? I alla tider och på alla platser har människor skapat vers. Vi har diktat för att berätta, minnas, förmedla känsl...

Läs mer »

Hur skriver en viss författare? Varför blir vi berörda av vissa texter? Hur hänger den här berättelsen ihop? Hur skapar språket mening? Elva språkforskare har närstuderat romaner, noveller, sagor och lyrik och gjort systematiska iakttagelser av te...

Läs mer »

Språket är människans viktigaste verktyg för att tänka, handla och knyta sociala band. I den meningen är vi alla retoriker. Med ordens hjälp formar vi vår värld och lever våra liv. Ofta gör vi det framgångsrikt. Men ibland misslyckas vi, utan att ...

Läs mer »

Krösamos, klabbsaltare och feminina substantiv   Mysse och bysse , krösamos och klabbsaltare är småländska ord som de flesta känner igen. Men vad betyder vuplann , pixaburk , böstel , snickaren är placered eller träpäran är ong ? Och hur låte...

Läs mer »

Hur diskuterar vi varandras arbete? Ofta ger vi tomt beröm, och ibland tuff kritik. Men det allra vanligaste är nog att vi inte ger någon feedback alls. Det finns många skäl till det: tidspress, rädsla, ovana, brist på fungerande rutiner och kansk...

Läs mer »

Är stil mest en fråga om yta? Eller är det kanske det riktigt viktiga? Stil är något man kan se och känna, men det är svårt att förklara exakt vad det är. Det kan vara orden, meningsbyggnaden, innehållet, formen, typsnittet allt detta i olika komb...

Läs mer »

Naturvetenskapernas ordförråd   Latinet behöll sin ställning som vetenskapernas språk långt in på 1700-talet. I många discipliner spelade det en viktig roll ännu i början på 1800-talet. Under dessa århundraden lades grunden för den terminolog...

Läs mer »