Lyrikvännen - Böcker

För många år sedan ägnade jag svett och möda åt att skriva en magisteruppsats i arkeologi. Ämnet var en historisk jämförelse av tolkningarna av de spektakulära motiven på hällkistan i Kiviksgraven. Dessa 3000-åriga ristningar, föreställande proces...

Läs mer »

Detta nummer innehåller en del fantasi, både romantisk och mörk. I flera av dem ekar Nybergs undran: vilken roll kan versen spela i våra liv, såsom världen nu ser ut? (Ur numrets ledare)

Läs mer »

"Man hör ibland att poeter är språkets väktare. Så vi bad några poeter och en filosof att ge sig i kast med Tidöavtalet." Ur numrets ledare I numret finns ett nytt motavtal till Tidöavtalet skriver av poeterna Merima Dizdarevic, Athena F...

Läs mer »

"Så långt tillbaka vi kan spåra människan har hon överlämnat sånger och verk till kommande generationer. Även om detta kollektiva minne förändras, så kan poesin - 'Denna gamla krigskorrespondent" som Luque kallar den - med historiens hjä...

Läs mer »

"Kanske är det som Jesper Svenbro påstår i en intervju i BLM från 1976, att antiken har "fungerat som en spegel där olika samhällen känt igen sig själva". Nr. 5-6 av Lyrikvännen prövar detta påstående på olika sätt och visar att det...

Läs mer »

I Lyrikvännen 1/16 presenterar Fredrik Ekelund 10 poeter från Québec med ett rikt dikturval. Ann Lingebrandt skriver om fjolårets poesidebutanter, vi får läsa om den franske poeten René Char och om våndan i att översätta Yeats till svenska. Dessut...

Läs mer »

Ni kanske har märkt det: poesin håller på att förändras. Eftersom poesin gör det hela tiden saknar påståendet nyhetsvärde, vilket inte gör de skilda förändringsberättelser som förekommer i årets tre första nummer mindre intressanta. I nr. 1 talas ...

Läs mer »

"I det tjugoförsta seklet är det svårt att inte se detta människans växande avstånd till naturen, och skenande makt över densamma, som ett direkt hot mot båda parter. Nr 3/2021 är ett nummer som närmar sig detta avstånd sett från poesins gräs...

Läs mer »

"Vi hoppas numret visar på sätten litteraturen fortsätter att hitta nya former för oss att tänka på och känna med. Vilket får ses som tecken på att vi trots allt, med Boyers ord, "inte är döda än'". Ur numrets ledare Poesi av Gustaf...

Läs mer »

"Av en slump nämns Federico García Lorca i fyra av numrets texter. En spansk mellankrigspoet, som bland annat lät sig inspireras av barockpoeten Luis de Góngoras lyriska strategi: chocka läsaren genom starka sinnesupplevelser. Lorca kallade p...

Läs mer »

"Traditioner, såväl religiösa som poetiska, hade sannolikt inte hållit sig levande utan olika inkluderande och exkluderande sociala ritualer. Hur framträdande är dessa i samtida poesi?" Ur numrets ledare Poesi av Fateme Ekhtesari, Isabel...

Läs mer »

Tidigare i våras besökte jag en afton det Lundensiska litteratursällskapet. Litteraturforskarna Anna Smedberg Bondesson och Paul Tenngart hade bjudits in för att prata om ?Lundaskolan och Metamorfos, den unga 1950-talspoesin?. Två poetiska gemensk...

Läs mer »

Hur många är vi inte som först mött den tyska lyriken genom "Wanderers Nachtlied", den dikt av Goethe som inleds med det berömda "Über allen Gipfeln / ist Ruh". Jag minns den sällsamma pauseringen, fördröjningarna, som andrum. ...

Läs mer »

Vi bär nog alla på vår egen bild av undergången, vissa av oss med en närvarande rädsla. Somliga fasar för vad som väntar efter årets vintersolstånd. Den 21 december 2012 är det sista datumet i Maya-indianernas kalender, en kalender som räknat våra...

Läs mer »

Staden är ett rum du läser med kroppen. Byggnadernas höjd bestämmer blickens riktning, gatstenarnas yta tyngden i dina steg. Mängden av människor, husens fönster som spegelskärvor eller som titthål. Skyggar du, vänder du dig bort? Eller känner du ...

Läs mer »

Ett av mina första minnen: ur treåringens perspektiv ter sig den vita bokhyllan oändligt hög, klättervänlig. Fylld till brädden av vita tidskriftsryggar, nästintill identiska. Om man river ner ett antal nummer på varje hyllplan kan man verkligen k...

Läs mer »

"Poesin erbjuder en berättelse av betydelse för våra liv. Genom dess skapande av nya metaforer, nya betydelsebärande strukturer, återföds livsandarna och förstärks vårt kritiska tänkande så att vi förmår beskriva oss själva, tolka våra liv på...

Läs mer »

Anna Maria Lenngren. Jag minns den ljuva tiden då jag pluggade grundkursen i litteraturvetenskap för tusen år sedan och aldrig kunde skilja henne från kollegan Johan Henric Kellgren. De två stora 1700-tals¿poeterna (ja förutom Bellman då), hur var...

Läs mer »

Två fågelupplevelser bär jag med mig från denna vår, två upp¿levelser av helt olika karaktär. Först en vandring över skånska fäladsmarker i skir grönska, bland smörblommor och humleblomster. Så kommer den plötsligt, glidflygande från skogskanten, ...

Läs mer »

Ur Erik Magntorns och Anna Sigvardssons ledare: "Jag tyckte det var som ett trolleri - hur lätt texterna flöt, hur rytmen, rimmen och tonerna passade väl ihop och skapade berättelser och hisnande känslor. ... I detta nummer ville jag och min ...

Läs mer »

I detta digra dubbelnummer bad vi förläggaren och översättaren Kristian Carlsson (som till vardags driver förlaget Smockadoll) att teckna sin version av en av litteraturhistoriens mest mytomspunna platser, San Francisco Bay Area. Aha, gammal beats...

Läs mer »

Tystnad är träda. Tystnad är stora, otillgängliga vidder. Tystnad är en brunn, en blå resonans att kupa handen över. Tystnad är det som ännu inte fötts fram över läpparna, det som ligger inuti i väntan på att bryta ut. Ett citat följer mig i arbet...

Läs mer »

Resan går till Katalonien. Men inte bara till den region i Spanien som idag bär detta namn. Sökandet efter den katalanska poesin för oss till ett betydligt större geografiskt område vid Medel¿havets nordvästra strand. Vår färd börjar i 1200-talet ...

Läs mer »

Med Nâzim Hikmets och Orhan Veli moderniserades den turkiska lyriken. Den osmanska divanpoesin som de övergav var stel och frusen - i den klamrade sig fåglarna fast vid himlen, där fanns ingen vind. Men i den moderna turkiska poesin blåser det: vi...

Läs mer »

Det är någonting som skaver med den till synes fullständiga bild ett uppritat släktträd erbjuder. Det enkelt tillrättalagda ger sken av att visa på sanna sakförhållanden. I släktträdet syns inte en förälders mentala, känslomässiga eller fysiska nä...

Läs mer »